Mitt brev till mig själv.
1986 slutade jag sjätte klass och det bestämdes att vi skulle skriva oss själva ett brev för att öppnas och läsas i framtiden.
Detta är hur obehagligt korrekt jag var i min förutsägelse.
Punkt 1. Jag kommer att bo i Östersund.
Stämmer. Under hela Augusti kommer jag att leva och verka i Östersund.
Punkt 2. Jag kommer att arbeta som komiker.
Korrekt. Jag kommer att medverka i en föreställning och förhoppningsvis få en och annan att skratta!
I Östersund finns dessutom stora delar av min familj så även punkt 3 stämmer bra.
Det enda som faller av vagnen i denna varsel är punkt 4. Mina ambitioner att bli Ninja har för länge sedan svalnat. Jag kommer inte någonsin att utöva karate. Hur coolt det än är.
Brevet fortsätter något motsägelsefullt med att berätta att det INTE.LÄNGRE.FINNS.NÅGON.JORD! Alltså ej heller något Östersund?
Med detta är det nu lätt att avfärda den lilla pojkens förmåga att ställa uppfyllande profetior.
Var hela brevet till mig själv ett hån? Brydde jag mig överhuvudtaget om var jag levde? Hur jag levde? ATT jag levde?
Vad hade behövts för att jag ska ta mitt 12 åriga jag på allvar? Tillåt mig spekulera att det i stället stod skrivet följande:
“Isar smälter och vi vill och kämpar för ett bättre klimat mellan människa och natur. Den lilla människan har svårt att hävda sig mot världspolitiken och styrs av egoism och maktgirighet. Kapitalismen är kung och samhället är i gungning på olika fronter. Fortfarande får barn, unga och gamla ingen fullgod utbildning vilket leder till ökande klyftor och segregation. Den stora bristen i fortbildning gör att religioner alltjämt starkt influerar hur människor lever. Sorgligt nog utkämpas fortfarande krig på grund böcker som skrevs för tusentals år sedan.
Vi är tämligen överbefolkade så mat, bostad och välfärdsbrist råder orättvist på olika kontinenter och i olika samhällsskikt.
I det lilla landet Sverige får högerextremistiska partier fäste med en politik som utkämpas med järnrör. Men människor vill och kämpar för ett bättre klimat också mellan människa och människa. Kanalerna att uttrycka sig är nu många fler och folket kan göra sina röster hörda via ett så kallat internet. Detta är väldigt bra eftersom ett större tryck sätts på makthavarna från flera olika håll.
Det är en dyster bild jag målar upp men jag har stort förtroende för människan och deras förmåga att överleva mot svåra odds. Vi kommer att fortsätta att kämpa för att den här planeten ska vara en dräglig plats att leva på. Många generationer efter mig kommer att få vandra på jorden bara vi är ömma, vårdande och lever enligt en enda enkel devis. Medmänsklighet.
P.S. Krossa Alliansen”
Sedan, för att kärnfullt avsluta levererar jag ytterligare ett bevis på att jag inte alls bara var en knubbig snorunge vars enda talanger var att vandalisera och tjuvröka. Jag klämmer i från tårna och basunerar stort ut att “DAVID ÄR BÄST!” Återigen häpnar ni över hur rysligt rätt jag hade där i min sönderklottrade skolbänk sommaren 1986.
Nåväl och kort sagt.
Jag kommer att vara i Östersund i Augusti. Vem vill dricka kaffe? Och vet någon om det finns något bra utomhusgym på Frösön?